Hur beräknas arbetsdagar och röda dagar i Sverige? Lagar och undantag

Av Nordtid • Publicerad: 26 juni 2026 • Faktagranskad: 6 augusti 2026 • 4 min läsning

Oavsett om du arbetar med löneadministration, planerar ett stort byggprojekt eller bara vill räkna ut din nästa semester, är beräkningen av arbetsdagar i Sverige av central betydelse. Vid en första anblick kan det verka enkelt – det är väl bara att räkna bort helgerna? Men skillnaden mellan röda dagar, avtalsberoende aftnar och eventuella kollektivavtalade halvdagar kräver att man först bestämmer vilken regel som ska användas.

Vad är en röd dag enligt lag?

I Sverige definieras helgdagar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Dessa dagar kallas i folkmun för "röda dagar" eftersom de historiskt sett har tryckts med röd färg i kalendrarna. Totalt har Sverige 13 lagstadgade röda dagar utöver årets alla söndagar. Dessa inkluderar både religiösa kristna högtider (som påsk, kristi himmelsfärd och jul) samt sekulära helgdagar (första maj och nationaldagen).

Undantaget för "aftnar" – svensk sedvänja

Här uppstår ofta förvirring, särskilt för utländska företag etablerade i Sverige. Dagarna midsommarafton, julafton och nyårsafton är tekniskt sett inte lagstadgade röda dagar. De är markerade som vanliga svarta vardagar i strikt kalenderteknisk mening.

Det finns däremot ingen generell lag som automatiskt gör dessa tre aftnar arbetsfria för alla. Ledighet kan följa av kollektivavtal, anställningsavtal, schema eller arbetsgivarens policy. Därför visar Nordtids kalkylator både ett rättsligt grundläge och ett valbart läge där aftnarna räknas bort.

Kortare arbetstid och halvdagar

Utöver helt lediga dagar finns det i vissa kollektivavtal bestämmelser om halvdagar eller kortare arbetstid dag före röd dag. Trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton och fredagen före alla helgons dag är vanliga exempel. Det finns ingen generell laglig rätt till halvdag eller klämdag; kontrollera alltid avtalet eller policyn på din arbetsplats.

Översikt över helgdagar och arbetsstatus

Följande tabell visar hur de olika helgdagarna och aftnarna normalt klassificeras i det svenska arbetslivet (under ett standardavtal för kontorsanställda):

Hur beräknar man arbetsdagar i praktiken?

När du beräknar arbetsdagar i ett projekt, använd följande trestegsmodell:

1. Räkna bruttoantalet dagar i perioden (inklusive start- och slutdatum).
2. Dra av alla helger (lördagar och söndagar).
3. Dra av lagstadgade röda dagar som infaller på en måndag–fredag. Dra bara av midsommarafton, julafton och nyårsafton om ditt avtal eller schema gör dem arbetsfria.

För att underlätta beräkningen kan du använda vår arbetsdagskalkylator. Den tar automatiskt hänsyn till svenska lagstadgade helgdagar och låter dig själv välja om de tre aftnarna ska räknas som lediga.