Skottår förklarat: därför får februari en extra dag
Ungefär vart fjärde år får februari en extra dag och året 366 dagar i stället för 365. Men varför behövs skottdagar, varför är reglerna krångligare än "vart fjärde år" – och hur hamnade Sverige i den unika situationen att ha ett 30 februari? Här reder vi ut allt.
Problemet: året går inte jämnt ut
Ett kalenderår borde helst motsvara den tid det tar för jorden att gå ett varv runt solen. Problemet är att det varvet tar ungefär 365,2422 dygn – nästan en kvarts dag mer än kalenderns 365. Utan korrigering skulle kalendern glida iväg med cirka en dag på fyra år, och efter några sekler skulle midsommar infalla mitt i vintern. Skottdagen är helt enkelt kalenderns sätt att betala tillbaka den ackumulerade "restskulden" till astronomin.
Reglerna: tre steg
Den gregorianska kalendern, som Sverige och större delen av världen använder, avgör skottår med tre regler:
- År som är delbara med 4 är skottår (2024, 2028, 2032 …)
- utom jämna hundratal (1900, 2100 …), som är vanliga år
- utom år delbara med 400 (1600, 2000, 2400 …), som ändå är skottår.
Det ger i snitt 365,2425 dygn per år – bara en halv minut fel per år, eller ungefär en dags avvikelse på drygt 3 000 år. Nästa gång undantagen märks blir år 2100, som trots att det är delbart med 4 blir ett vanligt år.
| År | Skottår? | Varför? |
|---|---|---|
| 2026 | Nej | Inte delbart med 4 |
| 2028 | Ja | Delbart med 4 |
| 2000 | Ja | Jämnt hundratal, men delbart med 400 |
| 2100 | Nej | Jämnt hundratal som inte är delbart med 400 |
Sveriges kalenderkaos – och den 30 februari 1712
När den gregorianska kalendern infördes 1582 hoppade katolska länder helt enkelt över tio dagar. Sverige valde i stället en egen, "försiktig" väg: från år 1700 skulle skottdagarna slopas gradvis tills kalendern kom i fas. Planen havererade – bara 1700 års skottdag hann strykas innan krig och förvirring satte stopp, och Sverige låg i otakt med både den gamla och den nya kalendern.
Lösningen 1712 blev att backa: februari fick två extra dagar, och Sverige blev därmed ett av få länder i världshistorien som haft ett datum den 30 februari. Först 1753 gick Sverige slutligen över till den gregorianska kalendern, genom att låta den 17 februari följas direkt av den 1 mars.
Skottdagen: numera den 29 februari
I äldre svensk tradition låg skottdagen faktiskt den 24 februari – ett arv från den romerska kalenderräkningen. Sedan år 2000 räknas i stället den 29 februari som skottdag i Sverige, vilket känns betydligt mer logiskt. Kring skottdagen lever också folkliga traditioner, som den gamla idén att kvinnor denna dag "får" fria – och den som är född den 29 februari får fira sin riktiga födelsedag bara vart fjärde år.
Se hela skottåret i kalendern
Vill du se hur skottdagen påverkar året? Öppna kalendern för 2028 – nästa skottår – eller jämför med 2026. Årssammanfattningen ovanför varje kalender visar alltid om året är ett skottår och hur många dagar det innehåller.