Röda dagar 2005

Nyårsdagen infaller den 1 januari och markerar den första dagen på det nya kalenderåret enligt den gregorianska kalendern. Dagen är en lagstadgad röd dag (allmän helgdag) i Sverige, vilket innebär att skolor, myndigheter och de flesta arbetsplatser är stängda. Traditionellt är nyårsdagen en lugn vilodag efter nyårsaftonens firande. En stark modern svensk tradition på nyårsdagen är att äta pizza (dagen är epitetet som årets största pizzadag) och att titta på den klassiska filmen Ivanhoe på tv, samt Backhoppningsveckan från Garmisch-Partenkirchen. Nyårsdagen har firats vid denna tidpunkt i Sverige sedan medeltiden, men det var först med 1500-talets kalenderreformer som januari definitivt etablerades som årets start. För många representerar nyårsdagen en nystart, fylld med reflektion över det gångna året och nya löften inför framtiden.

Mer om Nyårsdagen →

Trettondedag jul, även känd som epifania, firas den 6 januari till minne av de tre vise männens (de österländska stjärntydarna) ankomst till det nyfödda Jesusbarnet i Betlehem. Det är den sista stora kristna högtiden under julperioden och är en lagstadgad röd dag i Sverige. Historiskt sett markerade trettondedagen slutet på julfriden. Förr i tiden gick unga pojkar (så kallade stjärngossar) runt i byarna och framförde folkliga skådespel om stjärnan över Betlehem och kung Herodes för att samla in pengar eller mat. Idag firas dagen mer stillsamt och markerar för många slutet på jullovet. Även om julen traditionellt "dansas ut" först på tjugondag Knut (den 13 januari), väljer många svenska hushåll att städa bort julgranen och julpyntet i anslutning till trettondedagshelgen.

Mer om Trettondedag jul →

Långfredagen infaller fredagen före påskdagen och firas inom den kristna kyrkan till minne av Jesus korsfästelse och död på Golgata. I Sverige är långfredagen en lagstadgad röd dag. Historiskt sett var långfredagen präglad av djup sorg och strikt fasta. Ända fram till slutet av 1960-talet var affärer, biografer, restauranger och andra nöjesetableringar enligt lag stängda på denna dag, och inga offentliga nöjen fick anordnas. Det rådde en allmän tystnad, radion spelade endast allvarlig musik och barnen förväntades hålla sig lugna inomhus utan att leka högljudda lekar. Idag har dagen förlorat mycket av sin strikta karaktär och fungerar som en välkommen start på den långa påskhelgen. För de flesta svenskar är långfredagen numera en dag för avkoppling, trädgårdsarbete eller att förbereda påskmaten inför påskaftonens firande.

Mer om Långfredagen →

Påskdagen firas söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen och är kristenhetens absolut största och viktigaste högtid, då man firar Jesus uppståndelse från de döda. I Sverige är påskdagen en röd dag och infaller alltid på en söndag. Efter den långa fastan och långfredagens allvar markerar påskdagen glädje och livets seger över döden. I det traditionella svenska firandet är det under påskhelgen (särskilt påskafton och påskdagen) som man samlas med familjen för att äta den klassiska påskmaten, som ofta består av ägg, sill, lax, lamm och påskmust. Barnen letar efter färgglada påskägg fyllda med godis som "påskharen" har gömt. Eftersom påskdagen är en söndag är det en allmän helgdag i sig, men den markerar kulmen på den mest färgstarka och vårlika högtiden under det svenska kalenderåret.

Mer om Påskdagen →

Annandag påsk är måndagen direkt efter påskdagen och är en lagstadgad röd dag i Sverige. Inom den kristna traditionen är detta dagen då Jesus visade sig för sina lärjungar efter sin uppståndelse, särskilt under vandringen till Emmaus. Historiskt sett var påskfirandet i det gamla bondesamhället betydligt längre än idag, och annandagen var fylld med ungdomsaktiviteter, lekar och besök mellan grannbyar. Idag fungerar annandag påsk främst som en extra ledig dag och en lugn avslutning på påskhelgen innan arbetsveckan drar igång igen. Många svenskar använder denna måndag till att resa hem från påskfirandet, umgås med vänner eller göra vårfint hemma. Det är också en populär dag för sportevenemang och premiärer inom svensk fotboll.

Mer om Annandag påsk →

Första maj är arbetarrörelsens internationella demonstrationsdag och har varit en lagstadgad röd dag i Sverige sedan 1938. Det är Sveriges enda helt sekulära (icke-religiösa) allmänna helgdag som inte är kopplad till monarkin eller traditionella årstidsfester. Dagen präglas av politiska demonstrationer och tåg där fackföreningar och socialdemokratiska och vänsterinriktade partier tågar genom städerna med fanor och plakat för att driva arbetares rättigheter. Utöver den politiska betydelsen markerar första maj också vårens definitiva ankomst. Kvällen före, valborgsmässoafton, firas med stora eldar och körsång. Första maj är därför för många svenskar en välkommen ledig dag som spenderas utomhus, i trädgården eller på en vårpromenad om vädret tillåter, och symboliserar övergången till den ljusare halvan av året.

Mer om Första maj →

Kristi himmelsfärds dag infaller på en torsdag, exakt 39 dagar efter påskdagen, och firas till minne av att Jesus efter sin uppståndelse lämnade jorden och togs upp till himlen. Det är en lagstadgad röd dag i Sverige och infaller alltid under perioden 30 april till 3 juni. I det traditionella svenska bondesamhället kallades dagen ofta för "betessläppningen" då boskapen släpptes ut på sommarbete. En annan gammal tradition är "gökottan", då man går upp tidigt på morgonen för att lyssna efter årets första gök och äta frukost i naturen. I modern tid har Kristi himmelsfärd en mycket viktig praktisk betydelse i den svenska kalendern: eftersom helgdagen alltid infaller på en torsdag blir den efterföljande fredagen en så kallad klämdag (bridgeday). Många tar ledigt denna fredag för att få en sammanhängande fyradagarshelg för resor eller stugbesök.

Mer om Kristi himmelsfärds dag →

Pingstdagen infaller på en söndag, sju veckor (50 dagar) efter påsk, och firas till minne av att den Helige Ande uppenbarade sig för apostlarna i Jerusalem, vilket ses som grundandet av den kristna kyrkan. Pingsten kallas ofta för "hänryckningens tid" (ett uttryck myntat av skalden Esaias Tegnér), vilket anspelar på vårens skönhet och den spirande kärleken. Historiskt var pingsten en av de absolut mest populära helgerna för bröllop, dop och konfirmationer i Sverige, tack vare den vackra försommargrönskan. Fram till år 2005 var även annandag pingst (måndagen) en röd dag, men den togs bort och ersattes av Sveriges nationaldag den 6 juni för att behålla antalet arbetsdagar per år oförändrat. Trots att pingsthelgen numera har förkortats med en dag, är pingstdagen fortfarande en symbol för den ljusa och hoppfulla svenska försommaren.

Mer om Pingstdagen →

Sveriges nationaldag firas den 6 juni till minne av två viktiga historiska händelser: valet av Gustav Vasa till Sveriges kung den 6 juni 1523, vilket innebar att Kalmarunionen upphörde och Sverige blev en självständig stat, samt antagandet av 1809 års regeringsform (grundlag). Historiskt firades dagen som "Svenska flaggans dag", men den fick officiell status som nationaldag 1983. År 2005 reformerades kalendern och den 6 juni blev en lagstadgad röd dag (allmän helgdag) för att ge helgdagen högre status. För att inte öka antalet lediga dagar under året togs annandag pingst bort som röd dag. Nationaldagen firas runt om i landet med flagghissning, tal, hembygdsfester och välkomnande av nya svenska medborgare. Särskilt det kungliga firandet på Skansen i Stockholm sänds årligen i tv. Det är en dag fylld av sommarkänsla, musik och gemenskap.

Mer om Sveriges nationaldag →

Midsommardagen infaller alltid på en lördag mellan den 20 och 26 juni och är en av de mest älskade och traditionsrika röda dagarna i Sverige. Historiskt firades midsommar till minne av Johannes Döparens födelse, men i modern tid är det en helt sekulär fest för att välkomna sommarsolståndet och årets längsta dag. Det faktiska firandet sker under midsommaraftonen (fredagen före), medan midsommardagen traditionellt har varit en lugn vilodag. Midsommar är djupt förknippad med svensk kultur: man klär och reser en midsommarstång (majstång), dansar till traditionella ringlekar som "Små grodorna", bär blomsterkransar i håret och äter sill, färskpotatis med gräddfil och gräslök samt årets första svenska jordgubbar. Enligt gammal folktro är midsommarnatten magisk, och ogifta flickor plockar sju sorters blommor under tystnad för att lägga under huvudkudden och drömma om sin framtida make.

Mer om Midsommardagen →

Alla helgons dag infaller på den lördag som inträffar mellan den 31 oktober och 6 november och är en röd dag i Sverige. Högtiden har gamla kristna rötter och firas till minne av kyrkans helgon och martyrer, men har i modern svensk tradition utvecklats till en minnesdag för alla våra bortgångna anhöriga och vänner. Under alla helgons helg besöker miljontals svenskar landets kyrkogårdar för att tända ljus och lägga granriskransar på gravarna. Denna tradition skapar ett stämningsfullt och vackert ljushav i höstmörkret och erbjuder utrymme för reflektion, saknad och eftertanke. Dagen ska inte förväxlas med det mer lekfulla Halloweenfirandet (som har anglosaxiskt ursprung och infaller kring månadsskiftet oktober/november), utan alla helgons dag är en av årets mest stillsamma och allvarliga helgdagar i Sverige.

Mer om Alla helgons dag →

Juldagen firas den 25 december och är en lagstadgad röd dag i Sverige. Inom kristendomen firas juldagen till minne av Jesus födelse i Betlehem och har historiskt sett varit julens absolut viktigaste dag. I det gamla svenska bondesamhället gick man upp mycket tidigt på morgonen för att åka häst och släde till kyrkans julotta (en tradition som fortfarande lever kvar i viss mån). Juldagen var en strikt vilodag och en familjehögtid då man inte fick besöka grannar eller utföra något arbete som inte var absolut nödvändigt. I modern tid har juldagen ändrat karaktär; efter julaftonens intensiva firande med paketöppning och julbord är juldagen för många en lugn dag för vila, umgänge och att äta rester av julmaten. För yngre generationer har juldagen dessutom blivit en av årets absolut största utgångskvällar på krogarna, då man träffar hemvändande vänner.

Mer om Juldagen →

Annandag jul infaller den 26 december och är en röd dag i Sverige. Inom den kristna kyrkan firas dagen till minne av Stefanus, kristenhetens förste martyr (därav kallas dagen ibland för Staffansdagen). Historiskt var Staffansskedet en folklig tradition på landsbygden där unga män (Staffansryttare) red mellan gårdarna och sjöng Staffansvisor för att önska god skörd och få förplägnad. I det moderna Sverige förknippas annandag jul starkt med sport, särskilt bandy, där "annandagsbandyn" är en klassisk svensk idrottstradition med stor publik. Dagen är också startskottet för mellandagsrean i butikerna, vilket lockar stora mängder konsumenter till köpcentrumen. För många familjer är det dessutom en dag för fortsatta släktträffar eller en välkommen chans att bara koppla av efter julhelgens intensiva program.

Mer om Annandag jul →