Röd dag på en lördag – får du en annan dag i stället?

Av Nordtid • Publicerad: 27 juli 2026 • Faktagranskad: 20 augusti 2026 • 6 min läsning

Frågan kommer tillbaka varje gång kalendern faller olyckligt. Den bygger på ett rimligt antagande – att en röd dag är en förmån som man borde få behålla – men det antagandet stämmer inte med hur helgdagslagen är konstruerad.

Varför lagen är tyst

Lagen (1989:253) om allmänna helgdagar gör en enda sak: den räknar upp vilka dagar som är allmänna helgdagar. Den är en definitionslag för hela samhället – den styr när myndigheter håller stängt, hur tidsfrister räknas och vad andra författningar syftar på när de säger ”helgdag”. Den är inte en anställningsförmån och innehåller inte ett ord om lön eller ledighet.

Arbetstidslagen (1982:673) nämner inte helgdagar över huvud taget. Den sätter ramar för arbetstidens längd och för vilan – högst 40 timmar i veckan, minst elva timmars dygnsvila, minst trettiosex timmars veckovila – men reglerar varken vilka kalenderdagar du arbetar eller vad du får betalt.

Semesterlagen (1977:480) kommer närmast, men åt andra hållet. Enligt 3 a § jämställs allmän helgdag med söndag, vilket betyder att en röd dag inuti din semesterperiod inte förbrukar en semesterdag. Det är en skyddsregel för semestern – inte en rätt till en ny ledig dag.

Ingen av de tre lagarna innehåller alltså den regel som frågan söker. Det är därför svaret måste hämtas i avtalet.

Hur mycket det faktiskt handlar om

Effekten är större än man tror. Av 2026 års 13 allmänna helgdagar infaller 7 på en vardag. Tabellen visar hur siffran varierar över det publicerade fönstret – mellan 5 och 9 vardagar.

Uträknat av Nordtid ur helgdagsregeln för varje år. Söndagar är också allmänna helgdagar enligt lagens första mening, men räknas här inte som separata röda dagar.

Två helgdagar kan aldrig ge dig en ledig vardag

Midsommardagen och alla helgons dag är i lagen definierade som lördagar – ”den lördag som infaller under tiden den 20–26 juni” respektive ”den 31 oktober–6 november”. De kan alltså aldrig frigöra en arbetsdag, oavsett år.

Det är inte en olycklig bieffekt utan själva avsikten. Båda dagarna fick sin nuvarande placering i kalenderreformen 1953, vars syfte bland annat var att sprida helgdagarna jämnare över året och minska avbrotten i arbetsveckan. Historiken finns i genomgången av helgdagslagens historia.

Var kompensationen kan finnas

Om du får en ersättningsdag kommer den från en av tre källor:

• Kollektivavtalet. Vissa avtal innehåller regler om arbetstidsförkortning eller extra lediga dagar som i praktiken jämnar ut kalenderns ojämnheter.
• Anställningsavtalet. En individuell överenskommelse kan ge fler lediga dagar än både lag och kollektivavtal.
• Arbetsgivarens policy. Många arbetsgivare hanterar frågan utan att den står i något avtal alls.

Hur du tar reda på vilket som gäller för dig beskrivs i artikeln om vad avtalet reglerar. Och vill du i stället planera runt kalendern som den är, finns de uträknade ledighetsfönstren i guiden till längsta möjliga ledighet.