Röda dagar 2023

Nyårsdagen den 1 januari är allmän helgdag och årets första dag – men inte alltid årets första vecka. Datumet var en romersk högtidsdag som kyrkan gav ett kristet innehåll under 500-talet, och till dagen hör folktron att det första gäller: årets början speglar året som kommer.

Mer om Nyårsdagen →

Trettondedag jul den 6 januari firar de tre vise männen och är den enda dagen i den svenska almanackan som bär tre namn. Dagen är allmän helgdag och markerade ursprungligen julfirandets slut – innan tjugondagen den 13 januari tog över den rollen.

Mer om Trettondedag jul →

Långfredagen är allmän helgdag och infaller alltid fredagen före påskdagen. I kristen tradition är den Jesu korsfästelses dag, och ända fram till 1969 var offentliga nöjen förbjudna i lag: biografer, danser och tillställningar höll stängt.

Mer om Långfredagen →

Påskdagen firar Jesu uppståndelse och är påskens höjdpunkt. Den är den enda svenska helgdag vars datum definieras med en astronomisk formel direkt i lagtexten – och den fixpunkt som samtliga rörliga dagar i kalendern räknas från.

Mer om Påskdagen →

Annandag påsk är allmän helgdag och infaller alltid dagen efter påskdagen, det vill säga på en måndag. Den är en av två kvarvarande annandagar i den svenska kalendern: tredje- och fjärdedagarna i påsk togs bort 1772, och annandag pingst avskaffades 2005.

Mer om Annandag påsk →

Första maj är allmän helgdag sedan 1939 och den enda dag som någonsin har lagts till den svenska helgdagslistan utan att en annan togs bort i utbyte. Den var dessutom Sveriges första profana helgdag – dessförinnan bestod listan uteslutande av kyrkliga dagar.

Mer om Första maj →

Kristi himmelsfärds dag infaller alltid på en torsdag, sex veckor efter påskdagen, och firar att Jesus for upp till himlen. Eftersom veckodagen är låst i lagtexten är fredagen efter alltid en klämdag – varje år, utan undantag.

Mer om Kristi himmelsfärds dag →

Pingstdagen infaller sju veckor efter påskdagen och firar att den heliga anden kom över lärjungarna. Namnet kommer av grekiskans pentecosté, ”den femtionde”. Pingsthelgen har kortats vid två tillfällen: 1772 och 2005, då annandag pingst togs bort.

Mer om Pingstdagen →

Sveriges nationaldag den 6 juni är den yngsta av de svenska allmänna helgdagarna. Datumet knyter an till valet av Gustav Vasa till kung 1523 och till 1809 års regeringsform, men som ledig dag är den ny: firandet växte fram på Skansen från 1893, dagen hette svenska flaggans dag från 1916, fick namnet Sveriges nationaldag 1983 och blev röd dag först 2005 – genom ett byte där annandag pingst samtidigt togs bort ur helgdagslagen. Nedan följer datum, rättslig status och hela beslutskedjan bakom bytet.

Mer om Sveriges nationaldag →

Midsommardagen är allmän helgdag och infaller alltid på lördagen mellan den 20 och 26 juni. Fram till 1952 låg den fast på den 24 juni, Johannes Döparens dag. Kalenderreformen 1953 flyttade den till lördag – skälet till att den aldrig ger en ledig vardag.

Mer om Midsommardagen →

Alla helgons dag är allmän helgdag och infaller på lördagen mellan den 31 oktober och 6 november. Den är den enda svenska helgdag som har avskaffats och sedan återinförts: struken 1772, tillbaka 1953. Den ska inte förväxlas med allhelgonadagen den 1 november, som är en vardag.

Mer om Alla helgons dag →

Juldagen den 25 december är julhelgens egentliga helgdag i lagens mening, med julottan som sin egen gudstjänst. Historiskt var den stillhetens dag – krogar och danslokaler fick inte hålla öppet förrän på 1950-talet – och den har sedan dess fått ge plats åt julafton.

Mer om Juldagen →

Annandag jul den 26 december är allmän helgdag och i kyrkoåret minnesdagen för Sankt Stefanus. I svensk folktradition heter dagen Staffansdagen och handlar om hästar: enligt en medeltida legend blev Stefanus hästarnas skyddshelgon.

Mer om Annandag jul →