Långfredagen
Långfredagen 2026
Fredag 3 april 2026
Vecka 14 · Allmän helgdag enligt lag (1989:253)
Långfredagen är allmän helgdag och infaller alltid fredagen före påskdagen. I kristen tradition är den Jesu korsfästelses dag, och ända fram till 1969 var offentliga nöjen förbjudna i lag: biografer, danser och tillställningar höll stängt.
Datum 2023–2029
Tabellen är beräknad av Nordtid från helgdagsregeln för varje år. Veckonumren följer ISO 8601.
| År | Datum | Veckodag | Vecka | Ledighet |
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 7 april 2023 | Fredag | v. 14 | Röd vardag |
| 2024 | 29 mars 2024 | Fredag | v. 13 | Röd vardag |
| 2025 | 18 april 2025 | Fredag | v. 16 | Röd vardag |
| 2026 | 3 april 2026 | Fredag | v. 14 | Röd vardag |
| 2027 | 26 mars 2027 | Fredag | v. 12 | Röd vardag |
| 2028 | 14 april 2028 | Fredag | v. 15 | Röd vardag |
| 2029 | 30 mars 2029 | Fredag | v. 13 | Röd vardag |
Så beräknas datumet
Datumet beräknas som 2 dagar före påskdagen.
Under perioden i tabellen ger dagen en extra ledig vardag under 2023, 2024, 2025, 2026, 2027, 2028, 2029.
Dagen då Sverige stängde
Långfredagen är den svenska helgdag som har förändrats mest i innehåll utan att förändras alls i lagtext. Ända fram till 1969 var offentliga nöjen förbjudna i lag den här dagen: biograferna visade inga filmer, det hölls inga danser och inga offentliga tillställningar. En kvinna född 1951 i Småland sammanfattade dagen med orden ”Det fanns bara kyrkan”.
Långt in på 1900-talet präglades dagen av sträng allvarsamhet också i hemmen. Man klädde sig i svart, höll tyst och utförde bara nödvändiga sysslor. Barnens utomhuslek kunde vara förbjuden. I dag fungerar långfredagen i praktiken som en ledig vårdag – men den rättsliga statusen är exakt densamma som då.
| Fram till 1969 | I dag | |
|---|---|---|
| Offentliga nöjen | Förbjudet i lag – inga biografvisningar, danser eller tillställningar | Inga särskilda restriktioner |
| Klädsel och uppträdande | Svarta kläder, tystnad, bara nödvändiga sysslor | Ingen allmän norm |
| Barnens lek | Utomhuslek kunde vara förbjuden | Ingen begränsning |
| Rättslig status | Allmän helgdag | Allmän helgdag – oförändrat |
Varför fredagen är ”lång”
Dagen är i kristen tradition minnet av Jesu korsfästelse och betraktas som en sorgedag. Det svenska namnet anspelar på just den tyngden: den långa, plågsamma dagen. Som allmän helgdag i Sverige etablerades långfredagen under 1770-talet – samma period då skärtorsdagen förlorade sin helgdagsstatus i 1772 års helgdagsreform. Påskveckan blev alltså kortare och tyngre samtidigt.
I lagtexten står långfredagen i dag uppräknad bland de dagar som är allmän helgdag ”även när de inte infaller på en söndag”, och datumet definieras helt av påskdagen: långfredagen är fredagen närmast före den. I det publicerade fönstret varierar den mellan 26 mars (2027) och 18 april (2025).
Rispiskning – dokumenterad sedan 1703
Den mest spridda svenska folkseden på långfredagen var att piska varandra med björkris på morgonen, till minne av Kristi lidande. Bruket finns dokumenterat från 1703 och framåt. I Uppland och längs kusten kallades det påskskräcka, på Gotland påskskräck. Etymologen Julius Ejdestam har härlett orden till påsk-räcka, där efterledet på dialekt betyder spö eller ris.
Gotland hade dessutom en egen variant: ungdomar klädde ut sig till långfredagskäringar, täckta av garn och hästhudar, och gick hem till folk för att kräva böner av barnen – annars hotade riset och askan. Det är samma utklädnadstradition som i dag lever vidare i mildare form på skärtorsdagen.
Långfredagen 2026 infaller 3 april 2026, vecka 14.
Källor och metod
Nöjesförbudet, folksederna och namnets bakgrund är kontrollerade mot Institutet för språk och folkminnen. Den rättsliga statusen är kontrollerad mot 1 § lagen (1989:253) om allmänna helgdagar och 1772 års helgdagsreform mot SOU 2004:45. Datumen är beräknade av Nordtid ur påskregeln.
- Institutet för språk och folkminnen: Långfredagen – Namnet, nöjesförbudet fram till 1969, rispiskningen och de gotländska långfredagskäringarna.
- Sveriges riksdag: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar – Gällande lagtext: vilka dagar som är allmänna helgdagar och hur datumen bestäms.
- Sveriges riksdag: Nationaldagen – ny helgdag (SOU 2004:45) – Statlig utredning med genomgång av de svenska helgdagarnas historia, 1772 års reform och 1953 års kalenderreform.
Senast faktagranskad av Nordtid: 20 augusti 2026. Upptäckt ett fel? Skicka en rättelse.