Nordtid.

Juldagen

Juldagen 2026

Fredag 25 december 2026

Vecka 52 · Allmän helgdag enligt lag (1989:253)

Juldagen den 25 december är julhelgens egentliga helgdag i lagens mening, med julottan som sin egen gudstjänst. Historiskt var den stillhetens dag – krogar och danslokaler fick inte hålla öppet förrän på 1950-talet – och den har sedan dess fått ge plats åt julafton.

Datum 2023–2029

Tabellen är beräknad av Nordtid från helgdagsregeln för varje år. Veckonumren följer ISO 8601.

År Datum Veckodag Vecka Ledighet
2023 25 december 2023 Måndag v. 52 Röd vardag
2024 25 december 2024 Onsdag v. 52 Röd vardag
2025 25 december 2025 Torsdag v. 52 Röd vardag
2026 25 december 2026 Fredag v. 52 Röd vardag
2027 25 december 2027 Lördag v. 51 Infaller på helg
2028 25 december 2028 Måndag v. 52 Röd vardag
2029 25 december 2029 Tisdag v. 52 Röd vardag

Så beräknas datumet

Juldagen har ett fast datum: 25 december.

Under perioden i tabellen ger dagen en extra ledig vardag under 2023, 2024, 2025, 2026, 2028, 2029.

Helgdagen som blev dagen efter

Juldagen är julhelgens egentliga helgdag i lagens mening. Ändå är det den dag i julen som de flesta svenskar har minst bestämda planer för. Förklaringen ligger i dagens historiska karaktär: juldagen var stillhetens och andaktens dag, till skillnad från julafton som var förberedelsens.

Stillheten var inte bara en norm utan delvis reglerad. Krogar och danslokaler fick inte hålla öppet på juldagen ända fram till 1950-talet. När restriktionerna försvann och firandet flyttade till kvällen före behöll juldagen sin röda status men förlorade sitt innehåll för många. På sina håll fylldes tomrummet av hemvändarkvällar, där de som flyttat träffades igen.

Julottan – och vad ”otta” betyder

Juldagens egen gudstjänst är julottan, som hålls mellan natt och gryning. Den har burit flera namn: morgonrodnadens mässa och herdarnas mässa. Mellan julafton och juldagen kunde dessutom en midnattsmässa hållas, änglarnas mässa.

Ordet ”otta” har inget med räkneordet åtta att göra, vilket ofta antas. Det går tillbaka på sanskrits aktú, med betydelsen natt eller mörker – alltså precis den tid på dygnet då ottan hölls.

Resan till kyrkan var en del av traditionen. Man tände ljus i fönstren för att lysa upp vägen, och hemfärden kunde bli en kappkörning med häst och släde: den som kom först hem troddes ha bäst lycka med det kommande årets skörd.

De dödas julotta

Till juldagsnatten hör en av de mest spridda svenska spöksägnerna: att de döda samlades till egen julotta i kyrkan natten mellan julafton och juldagen. Sägnerna har genomgående samma varnande form – den levande som kommer för tidigt till kyrkan råkar hamna mitt i de dödas gudstjänst och måste ta sig därifrån.

Vad lagen faktiskt säger om juldagen

Juldagen räknas i 1 § lagen (1989:253) om allmänna helgdagar upp bland de dagar som är allmän helgdag ”även när de inte infaller på en söndag”, tillsammans med nyårsdagen, trettondedag jul, första maj och annandag jul. Julhelgens två röda dagar överlevde 1772 års helgdagsreform, som tog bort tredje- och fjärdedagarna i jul, påsk och pingst.

Juldagen 2026 infaller fredag den 25 december 2026, vecka 52. Se hela julhelgen i röda dagar 2026.

Källor och metod

Julottan, ordet ottas ursprung, folktron och uppgiften om restriktionerna fram till 1950-talet är kontrollerade mot Institutet för språk och folkminnen. Den rättsliga statusen är kontrollerad mot 1 § lagen (1989:253) om allmänna helgdagar och uppgiften om 1772 års helgdagsreform mot SOU 2004:45.

Senast faktagranskad av Nordtid: 20 augusti 2026. Upptäckt ett fel? Skicka en rättelse.

Relaterat